Vända blad.

Det som händer när man tränar, när man pressar sin kropp fysiskt, är att musklerna bryts ner bara för att sedan bygga upp sig själva igen. För säkerhets skull bygger de på lite extra, blir lite extra starka så att de nästa gång kan tåla lite till...

Jag ligger här i sängen och har just läst ut en väldigt bra bok och känner det lite som om jag går igenom samma process. Fast mer emotionellt.
I trehundraåttiotvå sidor har jag tillsammans med karaktärerna genomgått en berg-och-dalbana av känslor, funderingar, stämningar, reaktioner och händelser, något som nådde sin kulmen i de sista kapitlen.
  Och som vanligt när jag tvingas att stänga igen en bok som jag fäst mig vid, känner jag mig ensam och nästan lite sviken...
"Men hallå, vart tog ni vägen? Jag har varit med er på hela resan, ska ni inte vara med på min? Måste jag klara mig på egen hand nu?"

Jahopp... Då återstår det väl bara för mig att ta vara på den lärdom jag fått, återhämta mig och kanske bygga upp ett litet starkare jag, för att sedan återvända till min egen verklighet...
Redo att åter igen hoppa på den berg-och-dalbana som kallas mitt liv och kanske tåla ännu några fler dippar.