Idag ska jag inte vara så pretentiös!

Utan bara skriva lite om vad jag har för mig..

Jag har flyttat in på bibblan för att skriva på min hemtenta i litteratur! Dock åker jag hem en sväng på kvällarna... Vill ju inte att Fanny ska känna sig för ensam och dessutom vill inte personalen att jag ska sova där över natten, hmm.
 Det är alltså fördjupning i Dostojevskij som gäller, sköj! Faktiskt.. Kul att få utöva lite av de kunskaper man (förhoppningsvis) samlat på sig under utbildningens gång.

Jag gillar rysk realism. Jag gillar mycket med Ryssland! Det jag gillar mest är att landet spottade ut storheter som Nijinskij, Pavlova, Makarova, Nurejev och Baryshnikov (nej jag kan inte stava de ryska namnen!). Nurejev får mig att RYYYSA! Det räcker med en piruett eller ett hopp så har han fått mig på fall (mer om honom en annan gång, jag lovar!).
 Visste ni förresten att Baryschnikov spelar ryssen i Sex and the City? Alltså en av vår tids största dansare i Sex and the City! Tokigt..

Jag har fått en liten nytändning på dansen! Dansar modernt på tisdagar och balett på onsdagar, underbart! Jag är tennsoldat (nötknäpparen) på onsdagar och typ sjöstjärna och vattencontainer på tisdagar (visualisering!).

Nu ska jag gå och lägga mina uttröttade och något ovana balettben (misstänker att de är i ett smärre tillstånd av chock..). Godnatt!

"I love singing, but I cannot sing. I know you can sing, although you lost your voice ... I am an artist whose voice is dance." /Nijinskij

Så skriver Vaslav Nijinskij (en av tidernas största balettdansörer!) i sin dagbok.
Nijinskij blev galen! På riktigt galen, tyvärr..
Det märker man i alla hans märkliga osammanhängande anteckningar och brev, som dock då och då glimmar till med något slags innehåll och betydelse.

Jag läser också Dostojevskijs Anteckningar från källarhålet och tycker att de påminner lite om varandra. Kanske är det på grund av det ryska språket, bådas orginalspråk, som ger de båda texterna samma rytm. Eller att både Nijinskijs dagbok samt Dostojevskijs bok visar anteckningar från en näst intill galen människa.

Dostojevskij är en mästare på att skildra det männskliga psyket! Nijinskij ger också en mästerligt realistisk bild av ett mänskligt psyke men inte genom att skildra det utan genom att vara det.

De skriver båda mer eller mindre ostrukturerat och irrationellt, för det är ju så en människa tänker och fungerar. Ibland finns det ingen logik. Särskilt inte hos Nijinskij för han skriver ju ingen roman. Däremot tror jag att han omedvetet skriver rakt ut ur sitt medvetande, mer så som en människa faktiskt skulle skriva om hon inte var begränsad av kunskap och förnuftigt vetande om hur man ska framställa en text om sina snusförnuftiga tankar:

"I shit you shit, I shit shit shit shit shit shit shit."/Nijinskij

Vad är en galen människa?
I Anteckningar från källarhålet  är det en människa som lider av en "sjuklig självmedvetenhet" som på grund av sin överdrivna reflektion och analys av varje situation har blivit helt oförmögen till både handling och beslut. Därav blir det fullständigt omöjligt för honom att delta i det sociala livet.

Jag gillar det. Människan- oscensurerad, ostrukturerad, oförfinad (och en massa andra o:n).
Hennes irrationallitet.
2+2=4, men  Dostojecskij hävdar hennes rätt att ibland få det till att 2+2=5!