Spegelneuroner.

Jag hade en danslärare som alltid sa såhär: "Att kolla på TV är ingen fritid utan dötid! Man låter någon annan leva ens liv åt en, istället för att uppleva det själv!"

Igår läste jag om spegelneuroner: "När vi ser någon utföra en handling aktiveras samma neuroner i vår hjärna som hos den som utför handlingen, trots att vi inte rör oss ur fläcken. Ett akrobatiskt simhopp medan man sitter stilla i soffan och äter chips: det är därför folk tycker om att titta på sport på teve." Ur Igelkottens elegans, av Muriel Barbery.

Kanske borde man faktiskt ha en TV-fri vecka då och då.. Och kanske skulle man genom det upptäcka en oanad kreativitet hos sig själv, framförallt så skulle man inse vad mycket tid man har...

Men just nu är "att låta någon annan leva mitt liv" precis vad jag är sugen på! Eller rättare sagt.. jag vill leva någon annans liv för en stund. Så jag ska krypa ner i sängen, aktivera spegelneuronerna och kolla på en film. Godnatt!