Höstsjukan.

Det är höst, ruggigt och mycket i skolan, dessutom börjar mina reserver med D-vitamin att ta slut! Alla dessa omständigheter återkommer varje år och brukar oundvikligen leda till en mer eller mindre allvarlig släng av eskapism!

Eskapism - en flykt undan rutinmässiga eller på annat sätt påfrestande uppgifter, i sista hand undan det sociala ansvaret. Romantikens hängivelse åt fantasilivet. /Nationalencyklopedin.

Den vackra lite sagolika naturen med sin lockande stämning bidrar också...

Jag ägnar faktiskt en stor del av min tid åt att blicka längtande ut genom fönster.. Fönstret i mitt rum, på bussen, i klassrummet, på biblioteket osv...

Ena stunden drömmer jag om en våning i Paris där jag ska leva som en femme fatale på champange och kärlek, gå på fina små coctailpartyn på kvällarna och sova till klockan två på dagarna (då jag skyndar mig ut och äter lunch med mina konstnärsvänner).

I andra stunder tar frihetslängtan över och får mig att vilja packa en ryggsäck, ta på mig ett par kängor och, likt Bilbo Baggins (Säcker, om man ska vara korrekt med den nya översättningen..), ta ett kliv utanför dörren och se vart fötterna leder en. Äventyrstörst.

Ibland vill jag springa över Skottlands högländer tillsammans med en massa män i kilt, segla över de sju haven med ett gäng pirater,  hoppa av skolan och börja på Laban, åka till månen och bada i ett vattenfall av choklad (att detta är möjligt på månen har pappa berättat!) och ibland drömmer jag helt enkelt om att en hel dag få ligga kvar i min säng och bara stirra in i väggen, ostörd.

Jag minns en kylig och vacker höstdag i Oslo..

Värmande varm choklad, fårskinnsfällar och en god bok.

Hälsning ifrån min trädkrona..

Det var längesedan jag skrev. Alltså sådär rakt ut ur hjärtat. Jag saknar det, känslan av att skriva något viktigt och betydelsefullt. Visst, det kanske inte alls är viktigt eller betydelsefullt men det är inte det jag är ute efter utan KÄNSLAN. Förstår ni?

Vilka är ni? Känner mig lite som Dostojevskijs källarman som talar till en föreställd publik!
Kanske är det här mina anteckningar ifrån mitt källarhål! Fast jag föredrar nog något annat än ett källarhål... En trädkoja kanske? Anteckningar från trädkojan, och jag är "trädkvinnan" som sitter här uppe bland löven och iakttar världen från ovan, reflekterar utifrån min vy!

Måste erkänna att jag funnit fler likheter med min källarman. Som att föreställa sig alla eventuella framtida händelser, konfrontationer och möten med livet litterärt! Alltså genomtänkta, kloka, vackra litterära gräl, tal och situationer där jag slutar som "vinnare", men som ABSOLUT INTE fungerar att applicera på verkligheten!
För verkligheten är irrationell. Och jag är egentligen medveten om det..

Det gör att jag ibland blir rätt handlingsförlamad! Det vill säga att jag har lite svårt att ta tag i situationer och få fram det jag vill. Särskilt med andra människor. För jag vet ju inte vart de kommer leda vilka vägar det kommer att ta, det följer inga litterära logiska mönster och det är lite skrämmande. Jag blir ställd!

Det är väl därför jag gärna och lättare uttrycker mig skriftligt för då är det litterärt och också så mycket lättare att hantera..

Godnatt.

Julia Margaret Cameron

År 1863 fick Julia Cameron en kamera av sin dotter i födelsedagspresent. Hennes intresse för fotografi kom att bli stort och hon anses som en av sin tids mest betydande amatörfotografer.

Då hon rörde sig i en krets av konstnärer, författare och andra kända engelska personligheter fångade hon porträtt av bland andra Charles Darwin, Alfred Lord Tennyson, Robert Browning, John Everett Millais, William Michael Rossetti, Edward Burne-Jones, Ellen Terry och George Frederic Watts.

Jag vet inte riktigt vilka personerna ovan är (kanske att kvinnan är hennes systerdotter..) men de visar det typiska och så vackra i Camerons porträtt: en mild oskärpa och tät beskärning som ger bilderna en sensuell och intim karaktär.

Mina fina vänner Ida och Maja...

Har startat ett danskompani som heter RunRanRun!
Bilder och info om vad de håller på med kan ni hitta  här, på Idas blogg.

För att kunna fortsätta med att utveckla sina idéer och projekt behöver de lite ekonomiskt stöd. Genom att klicka på länken nedan och trycka på en knapp hjälper ni dem att vinna en tävling som ger dem just detta!
http://konkurranse.straksklar.no/suggestions/89

Do it!
Man kan rösta en gång varje dag :)

Surrealism!

1946 påbörjade Salvador Dali ett sammarbete med Walt Disney, ett projekt som fick läggas ner på grund av dålig ekonomi. År 2003 avslutade Disneys son projektet och här är resultatet:

Idag ska jag inte vara så pretentiös!

Utan bara skriva lite om vad jag har för mig..

Jag har flyttat in på bibblan för att skriva på min hemtenta i litteratur! Dock åker jag hem en sväng på kvällarna... Vill ju inte att Fanny ska känna sig för ensam och dessutom vill inte personalen att jag ska sova där över natten, hmm.
 Det är alltså fördjupning i Dostojevskij som gäller, sköj! Faktiskt.. Kul att få utöva lite av de kunskaper man (förhoppningsvis) samlat på sig under utbildningens gång.

Jag gillar rysk realism. Jag gillar mycket med Ryssland! Det jag gillar mest är att landet spottade ut storheter som Nijinskij, Pavlova, Makarova, Nurejev och Baryshnikov (nej jag kan inte stava de ryska namnen!). Nurejev får mig att RYYYSA! Det räcker med en piruett eller ett hopp så har han fått mig på fall (mer om honom en annan gång, jag lovar!).
 Visste ni förresten att Baryschnikov spelar ryssen i Sex and the City? Alltså en av vår tids största dansare i Sex and the City! Tokigt..

Jag har fått en liten nytändning på dansen! Dansar modernt på tisdagar och balett på onsdagar, underbart! Jag är tennsoldat (nötknäpparen) på onsdagar och typ sjöstjärna och vattencontainer på tisdagar (visualisering!).

Nu ska jag gå och lägga mina uttröttade och något ovana balettben (misstänker att de är i ett smärre tillstånd av chock..). Godnatt!

"I love singing, but I cannot sing. I know you can sing, although you lost your voice ... I am an artist whose voice is dance." /Nijinskij

Så skriver Vaslav Nijinskij (en av tidernas största balettdansörer!) i sin dagbok.
Nijinskij blev galen! På riktigt galen, tyvärr..
Det märker man i alla hans märkliga osammanhängande anteckningar och brev, som dock då och då glimmar till med något slags innehåll och betydelse.

Jag läser också Dostojevskijs Anteckningar från källarhålet och tycker att de påminner lite om varandra. Kanske är det på grund av det ryska språket, bådas orginalspråk, som ger de båda texterna samma rytm. Eller att både Nijinskijs dagbok samt Dostojevskijs bok visar anteckningar från en näst intill galen människa.

Dostojevskij är en mästare på att skildra det männskliga psyket! Nijinskij ger också en mästerligt realistisk bild av ett mänskligt psyke men inte genom att skildra det utan genom att vara det.

De skriver båda mer eller mindre ostrukturerat och irrationellt, för det är ju så en människa tänker och fungerar. Ibland finns det ingen logik. Särskilt inte hos Nijinskij för han skriver ju ingen roman. Däremot tror jag att han omedvetet skriver rakt ut ur sitt medvetande, mer så som en människa faktiskt skulle skriva om hon inte var begränsad av kunskap och förnuftigt vetande om hur man ska framställa en text om sina snusförnuftiga tankar:

"I shit you shit, I shit shit shit shit shit shit shit."/Nijinskij

Vad är en galen människa?
I Anteckningar från källarhålet  är det en människa som lider av en "sjuklig självmedvetenhet" som på grund av sin överdrivna reflektion och analys av varje situation har blivit helt oförmögen till både handling och beslut. Därav blir det fullständigt omöjligt för honom att delta i det sociala livet.

Jag gillar det. Människan- oscensurerad, ostrukturerad, oförfinad (och en massa andra o:n).
Hennes irrationallitet.
2+2=4, men  Dostojecskij hävdar hennes rätt att ibland få det till att 2+2=5!

Medan vi ändå är igång och steppar!

Eleanor Powell and Buddy Rich!

Det börjar vid 1:20.

 Kolla in vad de gör med trumpinnarna i slutet!

Nicolas Brothers!

De är helt klart oslagbart grymma!

För den som inte vill njuta av hela klippet.. Börja åtminstone att kolla lite innan 2:30, för man får inte missa när de tar sig ner för trappan! Galet!

Alltså...

När det händer en massa fint i ens liv kan man väl inte ödsla för mycket tid på att sitta här och skriva!
Jag upplever istället och delar inte med mig :)
Sorry.

Ok. Lite då..

Jag har.. Sett Paolo, Jobbat klart, Målat om i mitt rum.
Jag.. Umgås med Filip, Läser "Vi, de drunknade", Sitter på min fina balkong, Dricker gott vin från Frankrike.
Jag ska.. Träffa Ida i Gränna på måndag, Åka hem en sväng, Våldgästa kompisar, Kanske ge mig en spark i baken när det gäller träning (eller inte), Beställa en resa till England.

Och lite annat. Håll till godo.